Rossel

Det j-a rosslet. Lämna min son ifred. Han rosslar och rosslar, ropar nej, nej, nej ! Han vill inte ha det. Gör ont ? Är besvärligt. Det upptar alls hans tid. Tröttar ut honom.
Förskolan vill inte ha honom där när han bara rosslar och är ledsen hela tiden.
Vad gör man.... Inget ..............
Varför har han det så ? Vem bryr sig ? Förutom vi som inget kan göra.

Plask

Premiär för badgruppen på habiliteringen idag. Gissa om liten kompis hade sovit middag på förskloan när jag kom för att hämta honom och åka till badet, nääääääpp.
Kanske sova lite i bilen på väg dit, näääääpp.
Kanske blir han pigg när han kommer i vattnet, jaaaaappp.
45 minutes bad lek och sång tog slut på både mamma och liten kompis, men kul hade vi.
Det är inte lätta att hålla en hal kropp ömsom stel som en planka ömsom en riktig sprattelgubbe och försöka se till att han inte får alltför många kallsupar.
Idag börjar äntligen mammas favvoprogram på tv igen, brottet, börjar kl 2100.
Fast jag kan redan höra mina egna snarkningar överrösta de danska rösterna.

En vecka

En hel vecka på förskolan.Första hela veckan. Så trött så trött. Eftermiddagarna hemma fylls av gråt och gnäll. I väntan på kvällen. Besviken mamma som vill träna och leka, liten kompis som inte orkar.
Imorgon är vi lediga för att göra EEG nr alldeles för många.Som vanligt vet vi resultatet i förväg, inte bättre, snarare sämre.

Jag

kommer aldrig aldrig att få nog av att höra liten kompis säga Mamma, mamma, mamma.
Orden letar sig rakt in i hjärtat och sprider värme i min trötta kropp.
Siter här på mitt berg av frustration och läser om en annan kämpe som fick slå sig fram för få hjälp. Hur kan det vara så galet i Sverige idag. Jag är inte förvånad,men hur kan det vara så. Det är valtider och jag vill bara ha ett svar, varför har vi det så här och vad ska ni göra åt det ?

Avslutar med att citera kämparmamman:
Jag ska kämpa med allt jag har för dig mitt hjärta tills jag tar mitt sista andetag!