I medicinlådan

Jaha pappa, vad sa du att vi skulle ha, Emlakräm(bedövningskräm), den ligger här tror jag.
Emlakräm på handryggarna, som så många gånger förut. Dagkirurgen var gårdagens destination. Liten kompis har varit med förr, vet att något obehagligt ska hända, är på helspänn. Gastroskopi genomförs under narkos. Ett "chip" placeras i liten kompis kropp för att reflux ska kunna mätas.
Där ligger han igen, droppen av sin far. Sitter bredvid och väntar på att han ska vakna upp från narkosen. Efter en stund vaknar en ledsen pojke, ett beteende vi känner igen, han verkar vara som vanligt.
Under gastroskopin upptäckte man svamp i matstrupen, fullt med vita förhårdnade prickar i matstrupen. Kan vara en bidragande faktor till att liten kompis inte kunnat svälja. Vi har länge, länge hävdat att han har ont i halsen. Men otaliga infektionsprover har tagits som inte visat något och det vet vi ju alla vid det här laget, att visar inte infektionsproverna något har man inga problem.
Det känns på samma gång smärtsamt och hoppfullt att kanske, kanske ett av hans problem har lokaliserats och kan behandlas med medicin. Kanske är det inte hela sanningen. Det vet inte ännu.
Prisar teknikens utveckling. Hade gruvat mig för hur liten kompis skulle kunna hantera att ha en styv sond i halsen ett helt dygn för att kunna mäta refluxen, men numera har man alltså bara något typ av "chip" som man sätter fast inuti lilla kroppen. Utanför kroppen har man svarta lådan, en mottagare som mäter kroppens ph-värde och där vi föräldrar ska trycka på olika knappar för typ smärta, kräkningar,övrigt så noteras besvären och tidpunkten de inträffar.
Så nu spelar vi in besvär i 48 timmar, biopsier på typ slemhinnor (tror jag det var) skickas för granskning och sedan ska alla resultat tolkas. Det lär dröja innan vi får svaret.