söndag 10 januari 2010

Träning

Med blandade känslor styrde vi kosan till Göteborg tidigt en kall vintermorgon. Målet var Göteborg och Move&walk. Tid för "bedömning". Ännu en gång ska liten kompis analyseras och bedömas, för vilken gång i ordningen vet jag inte. Men ändå, det här känns annorlunda, med en viss förväntan. Move&walk bedriver intensivträning för personer med neurologiska funktionshinder, träningsmodellen de använder sig av är konduktiv pedagogik.
Vi möter en vänlig Condukter som leker en liten stund med Vilmer, hon ser hur han ligger, sitter, står, och hon lockar honom, på ett för oss nästan magiskt sätt. Efter bara några minuter har hon fått honom att öppna sin knutna vänsterhand och greppa ett nytt föremål. Hon vet uppenbarligen vilka knappar hon ska trycka på, det ser så självklart ut, så lätt. Men vi vet, hur svårt det är, vi vill så gärna träna med liten kompis, men vi vet inte hur. Vi vet inte vilka knappar som är de magiska. En timme är allt som behövs för att få oss övertygade, eller egentligen behöver vi inte övertygas alls. Vi ska testa och se om detta är en träningsform för liten kompis. Om han kan, orkar och vill. För föräldrarnas vilja räcker inte till. Men ingen blir lyckligare än vår lille kompis när han lär sig något nytt, och jag tror att han kommer att trivas med den här träningsformen. Det kommer att bli jobbigt för honom, det råder det ingen tvekan om, men förhoppningsvis blandas det med glädje, mycket glädje som består när det jobbiga lagt sig.
För att förena nytta med nöje stannar vi kvar i vinterGöteborg och liten kompis får uppleva sin första hotellövernattning. Fast, det är ju just det han inte gör, upplever. Det är vid sådana här tillfällen det blir så påtagligt hur begränsad hans värld är. Det är svårt att roa en liten kille på ett hotell. En liten kille som inte tar in några synintryck, som inte vet om han befinner sig i slott eller koja, bland kända eller okända. Han blir liksom lite hängig och tom i blicken, han hänger med, men han deltar liksom inte och det smärtar. Vi är på samma ställe, tillsammans, men vi delar inte upplevelserna. Kommer vi någonsin att kunna göra det. Uppleva tillsammans.

5 kommentarer:

  1. Vad spännande med Move&walk =). Ni får berätta mer när vi ses. Måste bli snart!!!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Hoppas ni får en givande träningperiod och att "liten kompis" också tack vare träningen vidgar sin värld en smula som så många andra prinsar och prinsessor har gjort.

    SvaraRadera
  3. å vad härligt! Då kanske vi springer på varandra nere i Göteborg någon gång. Vi mammor och pappor behöver deras stöd, deras infallsvinklar och deras inställning att ingenting är omöjligt. Visst måste man sålla lite i det dom säger och gå efter sitt mamma hjärta men solstrålen har fått så mycket tack vare dem!
    Hoppas att liten kompis gör samma framsteg!
    kram

    SvaraRadera
  4. såg ett program om handlade om just dett a. Verkar vara ett fantastistk bra träningsprogram. Väldigt intresserad att låta neo testa. Men är dåligt med sånd i värmland sen är jag osäker på att landstinget bidrar om inte så har vi inte råd...

    SvaraRadera
  5. (Cp-prins, läsarbloggar på mama.nu)10 februari 2010 kl. 21:46

    Vår lilla prins går på Stegens förskola som har konduktiv inriktning. Vet inte vart han skulle ha varit idag utan dessa underbara människor. Remommenderar varmt Move and walk.

    SvaraRadera