Så sällsynt, så efterlängtat.
Ofta är det en förtvivlad pojke som sitter där bak i bilen när vi ger oss i väg till förskolan på morgonen.Inte för att han inte vill, utan för att något stör honom så, ngt som gör ont, något som är obehagligt. Samma visa varenda dag. Gnäll och skrik. Hjärtat brister gång på gång för att jag inte kan hjälpa, kan inte hjälpa ! Jag måste nog säga att vi är tålmodiga, men det är bara fakta att dessa skrik stjäl så enormt mycket energi från oss alla, en gigantisk trötthet sköljer över oss.
Så kom den plötsligt. Efter morgontimmens rossel/ha ont timme hemma, verkade det släppa i bilen och jag hade en snackig kille där bak. En strålande glad kille kom fram till förskolan och hälsade glatt på resursen. Så kom en en ytterst ovanlig känsla av lugn över mig när jag körde till jobbet. Tillbaka för att hämta på förskolan, ställer jag den obligatoriska frågan hur dagen varit och får till svar av personalen "Det har varit jättebra! " Jag vet inte vem som strålar mest, resursen, Vilmer eller jag. Alla vet vi hur fantastisk en bra dag är . Hemma läser jag i kontaktboken från förskolan "Idag har Vilmer haft en riktigt bra dag ".
Vi njuter av dagen och jag känner mig fjärilslätt. Imorgon är det en ny dag. Vi vågar inte hoppas på ännu en bra.
Sååå härligt och höra :-) Är det uroxen han går på nu eller?
SvaraRaderaVågar inte ni så vågar vi! Vi håller tummarna medan ni sover så ska ni se att det hjälpte ;-)
Stor kram från Emil, Simon och Nilla
Men såå himla underbart<3
SvaraRaderaGo Vilmer, go! :-)
SvaraRaderaHej Malin Det går små lyckorysningar genom hela kroppen när man får höra att det finns dagar när den lille goe killen mår fint. Kram Cecilia
SvaraRaderaSom funkismamma vet jag precis hur glad och lugn man blir på en och samma gång när en dag är så bra, när det mesta flyter och ens barn har haft det gott. Njut och fånga stunden!
SvaraRadera