Att få uppleva

Vilmer har inte chansen att få uppleva sin omvärld. De intryck han tar in är begränsade och det känns ofta sorgligt när man gör helt vardagliga saker. Ännu tråkigare är det förstås de gånger man gör någon utflykt, liten kompis hänger med, men vi kan oftast inte dela våra upplevelser med honom. Han ser inte ett träd vaja i vinden eller en fågel flyga förbi. Även om han hör är det svårt för honom att sätta ljuden i relation till saker.
Någon frågade hur mycket han förstår, jag har faktiskt ingen aning.
Men i veckan så var vi i snoezelen på habiliteringen. Snoezelen är ett upplevelserum där man ska kunna stimulera sina olika sinnen. Vi har varit där förut men då har liten kompis varit trött och ointresserad. Men den här gången blev tajmingen lite bättre och det var tydligt att han tyckte det var spännande. Hela rummet går i vita toner och ur högtalare spelas det lugn musik, discobollen glittrar och fjädrarna kittlar. Många ljusinstallationer som ska locka synen. Det handlar om att se, höra och känna. Liten kompis favorit är en platsrör med flytande, bubblande elektriskt ljus, han försöker fånga ljuset och det är tydligt att han ser det. Den här gången sneglade han också mot andra ljuspunkter och mot de stora speglarna. Hängmattegungan var också riktigt roligt, och tänka sig vi upplevde tillsammans. Vi satt där och snurrade fram och tillbaka, inget halvmesyr, nej det ska vara ordentligt med gung, då är livet som bäst.

"Discomoves"