i fredagskväll och jag slängde mig på luren, svarade helt anfådd. Det var en väninna som nog undrade vad jag höll på mig, väntar på läkarsamtal. Han ringde en stund senare. Ny remiss till knappoperation skulle ordnas, men, "det kommer inte att gå lika snabbt den här gången"
Och där kära vänner, kom bestraffningen.
Snälla rara, se det inte så! Bara att ni har kommit till insikt med att er lilla goa kille skall få en knapp, är ett stort steg. Det kan hända att det blir snabbare än vad ni tror nu i influensatider och så, det kanske blir ett återbud. Var dessutom glad att doktorn ringde som han lovat, det är inte alltid det sker heller. Tänk inte att detta är en bestraffning, detta blir en bra mognadsprocess för er så att ni till och med kanske hinner längta efter knappen. Ni vet ju inte hur lång tid det kommer att ta tills det blir dags. Hoppas helgen har varit bra för er. Sköt om er! L
SvaraRaderaJag tror faktiskt att vi längtar efter knappen nu. Känns som om vi utsätter vår lille kompis för tortyr och undrar om det kommer att sätta sina spår. Hoppas på de där återbuden.
SvaraRaderaHoppas att det blir något återbud så att ni inte får vänta alltför länge. Vad skönt att det känns ok med knappen nu. Tycker det verkar som om de flesta är mycket nöjda när de väl fått den.
SvaraRaderaVi läggs in i morgon och sedan op på tisdag. Hoppas, hoppas att det blir av! E är fortfarande lite snuvig...
Ni är helt fantastiska! Det är så rörande att läsa om er. Ni visar ett enormt mod och kärlek. Jag jobbade på 70-talet på ett barnhem för handikappade barn. Det gör att jag beundrar er extra mycket, vi var många som skötte om barnen. Ni klarar det själva.
SvaraRaderaMånga styrkekramar i tanken.
Yvonne